Älska mig, för du har inget val.
Du har den fria viljan att bara välja mig.
Förtrollad, förälskad, förevigt.
Vi två, tillsammans
och inget kan stoppa oss.
Jag smög ner kärleksdrycken
i ditt te när du inte såg,
allt för att bli älskad av någon,
av dig och ingen annan.
Förgiftad, förlovad, föralltid.
Du vet väl att det är mig du vill ha,
visste du det inte förut är det en självklarhet för dig nu.
Fri vilja är överskattat,
lycka är det som räknas och jag vet
att det är med mig du finner den.
Jag kan ge dig allt, och
jag gav dig kärlek till mig.
Fördjupad, förändrad, förbättrad.
Nu är jag hela din värld liksom
du är min och allt är som det borde.
Konsekvensen av ett par klunkar te.
Borde jag känna av mitt samvete,
kanske borde jag känna mig skyldig?
Men jag är skyldig, vackert och medvetet
skyldig till din lycka.
Jag skapade den, bara för dig.
Din egen saga med mig som huvudperson och
med lyckligt slut,
skapad av mig för oss.
Förenade, förgyllt, förskönat.
Inget kommer någonsin gå fel,
inga sårade känslor och
inte ett krossat hjärta så långt ögat, eller tanken, kan nå.
Inte så länge jag innehar kärleksdryck och författarpenna.
Historien är min.
Sagan om oss, jag vet att du vill.
Jag vill ju.
Förorenad, förstörd, förbannad.
Allt jag ville var att bli älskad.
Men allt jag får är kärlek jag själv författat.
Fri vilja som jag själv har skapat.
En riddare på vit springare, skapad för mig av mig.
Ingen tänker på mig, utom jag själv.
Förnedrad, förbisedd, försliten.
Mer te? Snälla, en klunk till.
Älska mig, du har inget val.
Jag har inget val.
Författad, förfalskad, förutspådd.
Egenskapad lycka,
försvann när pennspetsen
gick av och teet
tog slut.
För...älska dig?