Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Én text som handlar om en händelse som gjorde två människor rädda, men också två människor starkare tillsammans.


Barfota i vått gräs

Alkoholen tog över min kropp den kvällen.
Du var så oförstörd innan det.

Jag fick höra saker, jag fick smaka på orden.
Men du hade aldrig gjort något.

Jag såg kniven på skärbrädan i köket.
Plockade upp den.

Du tog kniven och kastade den i det våta gäset.
Jag klev ut barfota för att desperat hitta den.

Skar tre sår i handleden och kastade mig i din famn.
Vi föll ihop, hjälplösa.
Crashen var total.

Nästa dag öppnade du dina ögon och sa:
Är det här våran sista dag?





Fri vers av miss_me
Läst 444 gånger
Publicerad 2005-10-05 11:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

miss_me