Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Inre monolog från 06.


Ett tanke, ett beslut, en handling

Sov sov SOV!!! De här idiotiskt dumma tankarna lämnar mig inte ifred! De hindrar mig från att tänka klart! Varför kan ingenting vara som det ska vara?Min största trygghet tvingas byta jobb. Jag hatar människor som bestämmer och jag hatar lagar och regler som bidrar till omplaceringar! Kunde de inte ha kvar Lena hos mig åtminstonde. Hon är all trygghet just nu. Det blir svart när jag blundar. Försöker blunda bort verkligheten som den är, för att slippa se den ångest som den medför. Varför finns det så många känslor? De flesta av dem hör inte ens hemma här. SNÄLLA LÅT MIG VARA IFRED!!! En stark känsla av rädsla kryper tätt intill och lägger sig strax under huden. Ångesten gör rädslan sällskap och plötsligt har en mängd kaosliknande känslor trängt sig in i mitt blodomlopp. Saker ser annorlunda ut när man öppnar ögonen. Lenore, andas. Andas LUGNT! Vad är det Lena brukar säga...? In genom näsan, ut genom munnen, sakta...

Kanske handlar det om att behärska sig. Jag har lovat att försöka låta bli någon ssom under nästan sex år varit min trygghet. Aldrig trodde väl jag att jag skulle bli så fast i något som liknar ett beroende. Som ÄR ett beroende. Försöker tala mig själv till sans. Det går inte. Jag kan inte. Varför vill jag så gärna? Vill, vill inte, vill, vill inte, vill, vill inte. Vill.

Taket får lustiga mönster om man tittar tillräckligt länge och om man andas tillräckligt snabbt. Ofrivilligt. Det är inte säkert att Lena måste sluta. Men nu får jag skärpa mig! Vem försöker jag lura egentligen?

Det går inte längre att hålla sig ifrån det som jag egentligen inte vill göra. Jag vill. Jag vill inte. Jag vill. Jag vill inte. Jag vill. Men jag har lovat att låta bli. Just nu skiter jag i vad jag har lovat. Jag vill! Det handlar om tillflykt. Inga tankar på konsekvenser. Inga tankar på någonting annat än illusionen av trygghet som det olovliga skapar.

-Jag som trodde att jag hade lyckats sluta skriva rakbladspoesi med hjärtats färg.




Övriga genrer av Lenore
Läst 1452 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2009-08-09 03:02



Bookmark and Share


  Sakrecoer
nu var jag lite för hård!
jag är jätte nyfiken på alla andra texter, och kommer garanterat att läsa dom.

Jag mår inte bra av tanken att jag kanske skulle få dig att tro att du skrämmer bort folk så där... varför ska man skriva om ingen vill läsa liksom? för du måste forstätta skriva!! du är jätte på det! för bra på det!

mig fascinerar du. en lite uppskrämmd fascination. dom 2 jag läste igår var mycket att smälta för mig. men så småning om kommer jag nog ta mig igenom alltihopa! :)

färger, värme, admiration och kraft,
Set H.
2011-04-11

  Sakrecoer
men jösses!!! sluta inte!!! eller gör det!!!
nä fan, skit i mig! låt bli att sluta!!!
den här skiten måste du få ut annars blir det inget bra!!!

jag blir helt ifrån mig när jag läser dig! en männsika med din begåvning borde få leva ut den i ett annast ljus. men å andra sidan, varför det? jag vet inte ens varför jag blir så upprörd. eller jo! för du verkar så klar synt, men du tittar rakt in i mörkret!

sluta inte skriva. det blir nog bäst om jag slutar läsa!
2011-04-11
  > Nästa text
< Föregående

Lenore