På livet har han blivit ganska mätt
För ett ärr eller två kan ej vara lätt
När såren värker och aldrig vill gro
infektionen växer - han mister sin tro


De vill inte höra, långt mindre förstå
Hur skall denna människas liv förgå
Utan ett enda synligt ärr på sin kropp
Vill någon av nutidens vitrockar säga stopp


Om det sårar med läkarnas inkompetens
vill han aldrig bli bättre med krass arrogans
Han har det inte bra om han gråter var kväll
Han är inte frisk om han skadar sin själ


Han blir inte kvitt sin disharmoni
Han är skolans exempel på schizofreni
Han är som oss andra, och inte normal
Han kan ändå, sluta upp som suicidal


Han bor i ett land tömt för människovärde
Han är ingen förlorare, säger de lärde


Skivan hakar upp sig vid en omtyckt refräng
"Om alla de svagas verbala terräng"
Profetian som dömer blir gärna reell
När allt går i cirkel och fyller sig själv


Han erklärar omsider sitt eget skritt
Sväljer undan sin stolthet och fallet är fritt
Resultatet blir blodigt och talar sin sak
Tjugoandra våningen och en dolk som sticker ut där bak

Ärkeängelen