Natten är din fiende nr 1
Månen och stjärnorna blir dina styltor
när mörkret kommer vaknar tankarna till liv
som tusen gatulyktor



För natten är så mörk
Själv om stjärnor lysa
Och när man är ensam
Är det så lätt att frysa



Många, många gamla minnen
Lagar många våta, salta tårar
Skapar bäckar i sanden
Dessa ditt hjärta sårar



De skapar enorma vattenfall
som släcker hennes drömmar
En vacker havsyta med
mörka underströmmar



Och tankarna skriker så högt
När natten är så stilla
Hon hör allt, hon aldrig gjorde
Som hon egentligen borde gilla



Hon kryper långsamt ihop som en boll
Beskyddad från verkliga världen
Hon är ensam - ännu en gång
På den långa färden



Ärkeängelen