Vi applåderar
Och saluterar
Och ingen kärring kan oss hindra
Ifrån det…

Så sjöng vi åt dagiskärringarna
Som ”tog besittning” den tomt
På lustiga huset som vi lekt på
I många år…

OCH ni får inte vara på Skånegården heller
Skrek satkärringarna
Men de bor ingen där sa vi
”nej men kommun sköter det som om
de bodde nån där”
UNGDJÄVLAR tillade dom

Ingen hade bott där sen doktorn med sin familj
Lorentz o Fredrik flyttat
Men vi sjöng mera:
”Vi applåderar
Och saluterar
Och ingen kärring kan oss hindra
Ifrån det…”

De var så förbannade men kunde ännu inget göra
De talade om ”dagis” och ”barn”
Jag var kanske 7 år, men tydligen för gammal för
”barnomsorg” hos dessa dagiskärringar
Vi var inte värda nåt, våra mammor var hemma
De flesta, och vi var inte röstande socialdemokratsungar
De fick ju platser där, för deras morsor jobbade
Säkert på kommun, där hade de dagis förtur…

De andra, bröder och kompisar, var tydligen värre
”rena gangsters” eller nåt
I alla fall så var ingen av oss, värda nåt…
Följaktligen kallade vi dom, ”satkärringar”
Med en viss rätt kan man tycka såhär i efterhand…

Sen så tog Ockelbo kommun
Och förstörde en av byns vackraste byggnader
Med sin rödmålade tillbyggnad i röd lockpanel
Mot den gamla vackra gula byggnaden