***

Siffrorna hänvisar till poemets rader och de efterföljande kommentarerna.  De stora bokstäverna, G, K, S (se dessa) står för de tre huvudkaraktärerna i detta verk.

 
A. Baron, Oswin Affenpin, den siste Baronen av Aff, en ynklig liten förrädare, 286.

Acht, Iris, hyllad skådespelerska, d. 1888, en passionerad och stark kvinna, Thurgus den Tredjes favorit (se denne), 130.  Hon dog officiellt av egen hand; inofficiellt, strypt i sitt omklädningsrum av en skådespelarkollega, en svartsjuk ung Götlänning, nu, vid nittio, den äldsta, och minst viktiga, medlemmen av Skuggornas grupp (se denna).

Alfin, Kung, även kallad Den Vage, 1873-1918, regerade från 1900; K:s fader; en vänlig, mild, disträ monark, huvudsakligen intresserad av bilar, flygmaskiner, motorbåtar och, vid en tidpunkt, snäckor; dog i en flygplansolycka, 71.

Andronnikov och Niagarin, två Sovjetiska experter på jakt efter en nedgrävd skatt, 130, 681, 741; se Kron Juvelerna.

Arnor, Romulus, känd poetvivör och Zemblansk patriot, 1914-1958, hans poem citerat, 80, avrättad utav Extremisterna.

Aros, en fin stad i Ö. Zembla, huvudsäte för Conmals hertigdöme; en gång med borgmästarposten för den hedervärda Ferz (“schackdrottningen”) Bretwit, en kusin till Oswin Bretwits (se denne), 149, 286 farfars bror.

B., Baron, ofrivilligt svärfader till Baron A. och inbillad gammal vän till Bretwits (se dessa) familj, 286.

Bera, en bergskedja som indelar halvön på längden; med några av sina ljussprakande toppar, mysteriska bergspass och bildsköna branta backar skildrade, 149.

Blawick, Blue Cove, en behaglig badort på Zemblas västkust, casino, golfbana, skaldjur, båtar att hyra, 149.

Blenda, Drottning, Kungens moder, 1878-1936, regerade från 1918, 71.

Boscobel, platsen för det Kungliga Sommarslottet, en vacker, pinjebevuxen och sanddynig sådan i V. Zembla, med insjunkna mjuka hålor färgade av författarens mest amorösa minnen; nu (1959) en “nudist koloni”—vad nu det är, 149, 596.

Botkin, V., Amerikansk forskare av Rysk härkomst, 894; kungsstynglarv, larv av utplånad fluga som en gång förökade sig i mammutar och tros ha påskyndat deras fylogenetiska slut, 247; bottekintillverkare, 71; stynglarv, plopp, och botelïy, stormagad (Rys.); botkin eller bodkin dolk, en Dansk stilett.

Bregberg.  Se Bera.

Bretwit, Oswin, 1914-1959, diplomat och Zemblansk patriot, 286.  Se också vidare under Odevalla och Aros.

Campbell, Walter, f. 1890 i Glasgow; K:s privatlärare, 1922-1931, en älskvärd gentleman med ett moget och obetalbart sinnelag; förnämlig skytt och mästare i konståkning; nu i Iran; 130

Charles II, Charles Xavier Vseslav, den siste Kungen av Zembla, även kallad Den Älskade, f. 1915, regerade 1936-1958; hans släktvapen, I; hans studietid och regenttid, 12; hans föregångares fruktansvärda öden, 62; hans understödjare, 70; föräldrar, 71; sovrum, 80; flykten från palatset, 130; och över bergen, 149; förlovningen med Disa inställd, 275; parentetisk resa genom Paris, 286; och genom Schweiz, 408; besöket i Disas Villa, 433; hågkomster av nätterna i bergen, 597, 662; hans Ryska blod, och Kron Juveler (se detta för all del), 681; hans ankomst till U.S.A., 691; stulna brev till Disa, 741; och citerade, 768; diskussion om hans porträtt, 894; hans audiens i biblioteket, 949; identiteten nästan avslöjad, 991; Solus Rex, 1000.  Se tillika Kinbote.

Conmal, Hertigen av Aros, 1855-1955, K:s morbror, den äldste halvbrodern till Drottning Blenda (se denna); en förnämlig parafrasering, 12; hans version av Timon av Aten, 39, 130; hans liv och livsverk, 962.

Disa, Hertiginnan av Payn, av Stora Payn och Mone; min ljuvliga, bleka, melankoliska Drottning, som hemsöker mina drömmar, och hemsöks av drömmar om mig, f. 1928; hennes album och favoritträd, 49; gift 1949, 80; hennes brev på eteriskt papper med en vattenstämpel jag ej kan uttyda, bilden av henne plågande mig i min sömn, 433.

Embla, en gammal småstad med träkyrka omgiven av vitmossmyr vid den sorgligaste, ensammaste, nordligaste punkten på den disiga halvön, 149, 433.

Emblem, som betyder “blommande” på Zembliska; en vacker bukt med blåaktiga och svarta, förunderligt randiga klippor och med en luxuös ljungväxt på dess milda sluttningar, i den sydligaste delen av V. Zembla, 433.

Falkberg, en rosa glasstrut, 71; snötäckt, 149.

Flatman, Thomas, 1637-88, Engelsk poet, lärd man och miniatyrmålare, ej känd för att utföra gamla bedrägerier, 894.

Fleur, Grevinnan de Fyler, en elegant hovdam, 71, 80, 433.

Fönster, Förord; 47, 62, 181.

G, se Gradus.

Garh, en bonddotter, 149, 433.  Tillika en roskindad, gåspojke funnen längs en grusväg, norr om Troth, 1936, först nu tydligt ihågkommen av undertecknad.

Glitterntin, Mt., ett formidabelt berg i Bera Kedjan (se denna); synd att jag nog aldrig bestiger det igen, 149.

Gordon, se Krummholz.

Gradus, Jakob, 1915-1959; alias Jack Degree, de Grey, d’Argus, Vinogradus, Leningradus, etc.; en mångsmåfifflare och mördare, 12, 17; lynchning av fel personer, 80; hans annalkande synkroniserat med S:s skrivande av poemet, 120, 131; hans val och forna svårigheter, 171; den första etappen på hans resa, Onhava till Köpenhamn, 181, 209; till Paris, och mötet med Oswin Bretwit, 286; till Genève, och samtal med lille Gordon vid Joe Lavenders ställe nära Lex, 408; ringde högkvarteret från Genève, 469; en variant på hans namn, och hans kvarstannande i Genève, 596; till Nice, och hans kvarstannande där, 697; hans möte med Izumrodov i Nice och upptäckten av Konungens adress, 741; från Paris till New York, 873; i New York, 949 1; hans morgon i New York, hans resa till New Wye, ut till campus, till Dulwich Rd., 949 2; kröningsblundern, 1000.

Griff, gammal bergsbonde och Zemblansk patriot, 149.

Grindelwod, en vacker stad i Ö. Zembla, 71, 149.

Gömstället, potaynik (se detta)

Hodinski, Rysk äventyrare, d. 1800, också känd som Hodyna, 681; residerade i Zembla 1778-1800; upphovsman till en hyllad pastisch och Prinsessan (senare Drottning) Yarugas (se denna) älskare, mor till Igor II, farmor till Thurgus (se denne).

Igor II, regerade 1800-1845, en vis och välvillig kung, son till Drottning Yaruga (se denna) och far till Thurgus III (se denne); i en ytterst privat del av tavelgalleriet i Palatset, tillgängligt enbart för den härskande monarken, men lätt att ta sig in i från Palatsets Lövsal för en vetgirig yngling, fanns statyerna av Igors fyrahundra favoritglädjegossar, i rosa marmor, med insatta ögon av glas och diverse uppiffade detaljer, en enastående exposition av sanningspräglad konst av dålig smak, senare presenterad av K. för en Asiatisk potentat.

K, se Charles II och Kinbote.

Kalixhaven, en färgsprakande hamnstad på västkusten, några mil norr om Blawick (se denna), 171; många angenäma minnen.

Kinbote, Charles, Dr., en nära vän till S, hans litterära rådgivare, redaktör och kommentator; första mötet och vänskapen med S, Förord; hans intresse för Appalachernas fåglar, 1; hans godsinta uppmaning att S kunde använda sig av hans berättelser, 12; hans anspråkslöshet, 34; att han inte hade ett bibliotek i sin Timonianska grotta, 39; hans övertygelse att han inspirerat  S, 42; hans hus på Dulwich Road, och fönstret i S:s hus, 47; Prof. H. bestridd och tillrättavisad 61, 71; hans ängslan och sömnlöshet, 62; kartan han gjorde åt S, 71; hans sinne för humor, 79, 91; hans övertygelse att termen “iridul” är S:s skapelse, 109; hans trötthet, 120; hans sportaktiviteter, 130; hans besök i S:s källare, 143; hans goda hopp om att läsaren tyckte om hans noteringar 149; pojkåren och Orient Expressen i hågkomst 162; hans uppmaning att läsaren skall konsultera en senare notering, 169; hans stilla varning till G, 171; hans yttrande om kritiker och andra utfall påhejade av S, 172; hans deltagande i vissa festligheter på annan plats, hans utestängning från S:s födelsedagsfest vid hemkomsten, och hans sluga trick nästföljande morgon, 181; då han hörde om Hazels “poltergeist” fas, 230; stackars vem? 231; hans fruktlösa försök att få S att få ämnet naturhistoria ur tankarna och rapportera om verkets framåtskridande, 238; minnen av kajerna i Nice och Mentone, 240; hans yttersta hövlighet gentemot sin väns fru, 247; hans begränsade kunskaper om fjärilsarter och den sorgsna dysterheten i hans natur påfallande som en mörk Vanessa med en munterhet som glimtar till, 270; hans upptäckt av Mrs. S:s plan att flänga iväg med S till Cedarn och hans beslut att fara dit tillika, 288; hans inställning till svanar, 319; hans frändskap med Hazel, 334, 348; hans promenad tillsammans med S till den ogräsövervuxna plats där spökladan en gång stod, 347; hans protesterande mot S:s lättvindiga attityd gentemot de hyllade samtida, 376; hans förakt för Prof. H. (ej med i Index), 377; hans överansträngda minne, 384; hans möte med Jane Provost samt granskandet av undersköna fotografier tagna kring sjön, 385; hans kritik av stycket med 403-474 raderna, 403; hans hemlighet gissad, eller inte gissad, av S, då han berättade för S om Disa, och S:s reaktion, 417; hans diskuterande om Fördomar med S, 470; hans diskussion om Självmord med sig själv, 493; hans förvåning vid insikten att det franska namnet på ett melankoliskt träd är detsamma som ett Zemblanskt på ett annat, 501; hans ogillande av vissa lättvindiga avsnitt i Canto Tre, 502 2; hans syn på synd och tro, 549; hans redaktionella integritet och andliga misär, 550; hans yttrande om en viss kvinnlig elev och om antalet och arten av måltider tillsammans med Shades, 579; hans förtjusning och förvåning inför ett vidunderligt möte av stavelser i två närliggande ord, 596; hans aforism om dräparen och den dräpte, 597; hans timmerstuga i Cedarn och den lille metaren, en gosse med honungsfärgat skinn, naken förutom ett slitet blåställ, med ena byxbenet upprullat, livnärde sig ofta på nougat och nötter, men sedan så började skolan eller så slog vädret om, 609; hans uppträdande vid H----s, 629; hans hårda kritik av citeringstitlar, från Stormen etc., såsom “vitnande eld,” etc., 671; hans sinne för humor, 680; hans ankomst till Mrs. O’Donnells lantställe erinrad, 691; hans uppskattning av en spetsfundighet och hans dubier angående dess påstådda författarskap, 727; hans avsky för en person som gör närmanden, och sedan förråder ett nobelt och naivt hjärta, förtäljande motbjudande historier om sitt offer och förföljande honom med brutala practical jokes, 741; att han inte är i stånd, beroende på någon psykologisk blockering eller rädslan för en andra G, att resa till en stad enbart sextio eller sjuttio miles bort, där han helt säkert hade funnit ett fullgott bibliotek, 747; hans brev från den 2:a April, 1959, till en dam som sparade det inlåst bland sina skatter i sin villa nära Nice då hon den sommaren for till Rom, 768; gudstjänst på morgonen och svammel på kvällen med poeten som till sist berättar om sitt verk, 802; hans yttranden om ett lexikaliskt och lingvistiskt mirakel, 803; då han lånade en samling med F.K. Lanes brev av motellets ägare, 810; då han trädde in i badrummet där hans vän satt och rakade sig i badkaret, 887; hans deltagande i en diskussion i ett lärarrum om hans likheter med Kungen, och hans sista brytning med E. (ej med i Index), 894; han och S skakande av munterhet över godbitarna i en collegelärobok av Prof. C. (ej med i Index), 929; hans sorgliga gest av leda och stilla självförebråelse, 937; en ung föreläsare på Onhavas Universitet klart ihågkommen, 957; hans sista möte med S i poetens berså, etc., 991; hans upptäckt av den lärde trädgårdsmästaren erinrad, 998; hans misslyckade försök att rädda S:s liv, och hans lyckade att bärga manuskriptet, 1000; hans uppgörelse att publicera det utan hjälp från två “experter,” Förord.

Kobaltana, en gång i tiden en fashionabel bergsort nära ruinerna av några gamla kaserngårdar, nu en kall och ödslig plats, svårtillgänglig och helt utan betydelse men alltjämt hågkommen i militärfamiljer och skogsslott, ej med i texten.

Kronberg, en snötäckt bergsklippa med ett komfortabelt hotell, i Bera Kedjan, 70, 130, 149.

Kron Juvelerna, 130, 681; se Gömstället.

Krummholz, Gordon, f. 1944, ett musikaliskt underbarn och lustigt sällskap; son till Joseph Lavenders berömda syster, Elvina Krummholz, 408.

Lane, Franklin Knight, Amerikansk advokat och statsman, 1864-1921, författare till ett remarkabelt brottstycke, 810.

Lass, se Mass.

Lavender, Joseph S., se O’Donnell, Sylvia.

Man, se Ordet Golf.

Mandevil, Baron Radomir, f. 1925, man av värld och Zemblansk patriot; 1936, K:s hovsven, 130; 1958, i förklädnad, 149.

Marcel, den petige, otrevlige, och inte alltid förtroendeingivande centralfiguren, bortskämd av alla i Prousts A la Recherche du Temps Perdu, 181, 691.

Marrowsky, en rudimentär omkastning av bokstäver, av namnet på en Rysk diplomat tidigt 1800-tal, Greve Komarovski, känd vid utländska hov för sina felsägningar av sitt eget namn—Makarovski, Macaronski, Skomorovski, etc.

Mass, Mars, Mare, se Man.

Multraberg, se Bera.

Niagarin och Andronnikov, två Sovjetiska “experter” fortfarande på jakt efter en nedgrävd skatt, 130, 681, 741; se Kron Juvelerna.

Nitra och Indra, tvillingöar utanför Blawick, 149.

Nodo, Odons halvbror, f. 1916, son till Leopold O’Donnell och en Zemblansk pojkimitatös; en falskspelande och föraktlig förrädare, 171.

Odevalla, en vacker stad norr om Onhava i Ö. Zembla, en gång med borgmästarposten för den hedervärde Zule (“schacktornet”) Bretwit, farfars bror till Oswin Bretwit (se denne, se denne, som kråkorna kraxar), 149, 286.

Odon, pseudonym för Donald O’Donnell, f. 1915, världsberömd skådespelare och Zemblansk patriot; får höra talas om den hemliga gången av K. men måste åka iväg till teatern, 130; kör K. från teatern till foten av Mt. Mandevil, 149; träffar K. nära en havsgrotta och undkommer med honom i en motorbåt, ibid.; regisserar biofilm i Paris, 171; stannar en tid hos Lavender i Lex, 408; borde ej gifta sig med den där fladderläppsbölande filmaktrisen, med ovårdat hår, 691; se också O’Donnell, Sylvia.

O’Donnell, Sylvia, född O’Connell, 1895? 1890?, den mycket beresta, mycket gifta modern till Odon (se denne), 149, 691; efter att ha gift och skilt sig från collegerektorn Leopold O’Donnell 1915, fader till Odon, gifte hon sig med Peter Gusev, förste Hertig av Rahl, och hedrade Zembla med sin närvaro till omkring 1925 då hon gifte sig med en Orientalisk prins hon mött i Chamonix; efter ett antal andra mer eller mindre glamorösa giftermål, var hon i färd med att skilja sig från Lionel Lavender, kusin till Joseph, då hon senast syntes till i detta Index.

Oleg, Hertig av Rahl, 1916-1931, son till Överste Gusev, Hertig av Rahl (f. 1885, fortfarande rask); K:s älskade lekkamrat, död i en kälkolycka, 130.

Onhava, den vackra huvudstaden i Zembla, 12, 71, 130, 149, 171, 181, 275, 579, 894, 1000.

Ordet golf, S:s förkärlek för det, 819; se Lass.

Otar, Greve, heterosexuell man av värld och Zemblansk patriot, f. 1915, hans kala fläck, hans två tonårsälskarinnor, Fleur och Fifalda (senare Grevinnan Otar), blåblodiga döttrar till Grevinnan de Fyler, intressanta ljuseffekter, 71.

Paberg, se Bera Kedjan.

Payn, Hertigarna av, vapenskölden för, 270; se Disa, min Drottning.

Poem, Shades korta:  Det Heliga Trädet, 49; Gungan, 61; Bergsutsikt, 92; Elektricitetens Natur, 347; en rad från April Regn, 470; en rad från Mont Blanc, 782; begynnelse quatrainen från Konst, 957.

Potaynik, taynik (se detta).

Religion: kontakt med Gud, 47; Pope, 85; tankens frihet, 101; problemet med synd och tro, 549; se Självmord.

Rippleson Caves, havsgrottor i Blawick, uppkallade efter en känd glaskreatör som manifesterade det spräckliga och de klara ringarnas samspel och andra cirkulära reflexioner av det blågröna havsvattnet i sina extraordinära fönster av målat glas i Palatset, 130, 149.

Shade, Hazel, S:s dotter, 1934-1957; förtjänar en stor vördnad, då hon föredrog skönheten i döden över fulheten i livet; husspöket, 230; Spökladan, 347.

Shade, John Francis, poet och en lärd man, 1898-1959, hans arbete med Vitnande Eld och vänskapen med K, Förord; hans fysiska yttre, beteenden, vanor, etc., ibid.; hans första närkontakt med döden som K förutsåg, och då han började med poemet medan K spelade schack på Student Klubben, 1; hans solnedgångsvandringar med K, 12; hans dunkla prekognition av G, 17; hans hus sett av K i form av upplysta fönster, 47; då han började med poemet, och han färdigställde Canto Två, och ungefär halva av Tre, och K:s tre besök vid dessa tidpunkter, ibid.; hans föräldrar, Samuel Shade och Caroline Lukin, 71; K:s påverkan sett i en variantform, 79; Maud Shade, S:s faster, 86; K visas S:s urverks memento mori, 143; K om S:s svimningsanfall, 162; S börjar med Canto Två, 167; S om kritiker, Shakespeare, undervisning, etc., 172; K:s iakttagande av S:s gäster som anländer på hans och S:s födelsedag, och S skriver Canto Två, 181; hans oro över sin dotter ihågkommen, 230; hans finkänslighet, eller försiktighet, 231; hans överdrivna intresse av ortens fauna och flora, 238, 270; komplikationerna i K:s äktenskap jämfört med enkelheten i S:s, 275; K som drog S:s uppmärksamhet till en pastellfärgad fläck tvärsöver skyn i solnedgången, 286; hans skräck över att S kunde försvinna innan han avslutat deras gemensamma komposition, 288; hans väntan förgäves på S den 15:e Juli, 338; hans promenad tillsammans med S genom de gamla Hentzner fälten och hans återberättande om S:s dotters expeditioner till Spök Ladan, 347; S:s uttal, 367; S:s bok om Pope, 384; hans ovilja gentemot Peter Provost, 385; hans arbete med raderna 406-416 synkroniserat med G:s aktiviteter i Schweiz, 408; återigen hans försiktighet, eller omtänksamhet, 417; att han möjligen för tjugosex år sedan hade sett en glimt av Disas Villa och den lilla Hertiginnan av Payn med sin Engelska guvernant, 433; hans tydliga assimilation med Disa materialet och K:s löfte om att avslöja den slutliga sanningen, ibid.; S:s syn på Fördomar, 470; K:s syn på Självmord, 493; S:s och K:s syn på synd och tro, 549; S:s knarriga gästfrihet och förtjusning i den köttlösa kokkonsten i mitt hus, 579; rykten om hans intresse för en kvinnlig student, ibid.; hans dementi av en stins vanvett, 629; hans hjärtattack synkroniserat med K:s spektakulära ankomst till USA, 691; K:s hänsyftning till S i ett brev till Disa, 768; hans sista strövtåg med S och hans fröjd i att höra att S arbetar hårt på “bergstemat”—ett tragiskt missförstånd, 802; hans golfrundor med S, 819; hans beredvillighet att slå i uppslagsverk åt S, 887; S:s försvar av Zemblas Kung, 894; hans och K:s uppsluppenhet över smörjan i en lärobok sammanställd av Prof. C., psykolog och litteraturexpert (!), 929; då han började med den sista korthögen, 949; då han avslöjade för K att hans uppdrag var slutfört, 991; hans död från en kula ämnad för en annan, 1000.

Shade, Sybil, S:s fru, passim.

Shalksbore, Baron Harfar, känd som Fett Entusiasten, f. 1921, man av värld och Zemblansk Patriot, 433.

Sidensvans, fåglar av släktet Bombycilla, 1-4, 131, 1000; Bombycilla shadei, 71; intressant samband insett senare.

Självmord, K:s syn på, 493.

Skuggorna, en kungamördarorganisation vilken gav Gradus (se denne) i uppdrag att lönnmörda den av eget val landsförvisade kungen; dess ledares hemska namn kan ej nämnas här, ens i ett Index till detta obskyra verk av en lärd man; hans morfar, en välkänd och mycket modig byggmästare, anlitades av Thurgus den Svulstige, kring 1885, för att utföra vissa reparationer i sin bostad, och omkom strax efter det, förgiftad i de kungliga köken, under mystiska omständigheter, tillsammans med sina tre unga lärlingar vars vackra förnamn Yan, Yonny, och Angeling, finns bevarade i en ballad som ännu kan höras i vissa av våra vildare dalar.

Steinmann, Julius, f. 1928, tennismästare och Zemblansk patriot, 171.

Sudarg av Bokay, en spegelmakare av geniala mått, skyddshelgon för Bokay i bergen i Zembla, 80; livslängd ej känd.

Taynik, Russ., hemlig plats; se Kron Juvelerna.

Thurgus den Tredje, även kallad Den Svulstige, K:s morfar, d. 1900 vid sjuttiofem års ålder, efter en långtråkig regentsperiod; med necessären tillknäppt, och med endast en medalj på sin Jaeger jacka, gillade han att cykla i parken; stadig och skallig, hans näsa som ett blodfyllt plommon, hans militärlika mustasch reste sig i obsolet passion, klädd i en nattrock av grönt sidentyg, och hållande en praktljusstake i sin höjda hand, brukade han där möta, varje kväll, under en kort period i mitten av åttiotalet, sin huvförsedda älskarinna, Iris Acht (se denna) halvvägs mellan palats och teater i den hemliga lönngång som senare skulle återupptäckas av hans sonson, 130.

Tintarron, ett vackert glas målat i en djupt blå, gjort i Bokay, en medeltida plats i bergen i Zembla, 149; se också Sudarg.

Translationer, poetiska; Engelska till Zemblanska, Conmals versioner av Shakespeare, Milton, Kipling, etc., omnämnda, 962; Engelska till Franska, från Donne och Marvell, 678; Tyska till Engelska och Zemblanska, Der Erlkönig, 662; Zemblanska till Engelska, Timon Afinsken, av Aten, 39; Äldre Eddan, 79; Arnors Miragarl, 80.

Uran den Siste, Kejsare av Zembla, regerade 1798-1799; en fantastiskt briljant, luxuös, och grym monark vars vinande piska fick Zembla att snurra som en hög regnbågstopp; likviderad en kväll av en grupp av hans systers samlade favoriter, 681.

Vanessa, den Röda Beundransvärda (sumpsimus), frammanad, 270; flygande över en balustrad vid en Schweizisk bergssluttning, 408; som figur, 470; som karikatyr, 949; åtföljde S:s sista steg i kvällningens solsken, 993.

Varianter: den tjuvaktiga solen och månen, 39-40; planerande för Huvud Scenen, 57; den Zemblanske Kungens undkommande (K:s bidrag, 8 rader), 70; Eddan (K:s bidrag, 1 rad), 79; Lunas döda kokong, 90-93; barn som finner en hemlig lönngång (K:s bidrag, 4 rader), 130; stackars gamle Swift, stackars—(möjlig hänsyftning till K), 231; Shade, Ombre, 275; Virginia Whites, 316; Ledaren på Vår Avdelning, 377; en nymfett, 413; ytterligare en rad av Pope (möjlig hänsyftning till K), 417; Tanagra damm (ett märkligt fall av prekognition), 596; av detta Amerika, 609-614; ändrad versfot på de två första, 629; parodi på Pope, 895-899; en tragisk tidsålder, och Sociala Romaner, 922.

Yaruga, Drottning, regerade 1799-1800, syster till Uran (se denne); drunknade i en isvak med sin Ryske älskare under traditionella Nyårsfestiviteter, 681.

Yeslove, en vacker småstad, distrikt med biskopsstift, norr om Onhava, 149, 275.

Zembla, ett fjärran nordland.

***

Vladimir Nabokov 1962
LPWJ svensk version 10-18/08/09

Vitnande Eld (e-bok)
http://www.poeter.se/viewBook.php?bookId=3639