~*~

Örhängen från den andras smyckeskrin?
Och varför vänder hon bort sitt unga skarpa ansikte?
För i drömmar som vi vet så är det så svårt
Att tala med våra kära döda!  De bortser ifrån  [590]
Vår ängslan, känslighet och vår skam—
Den ohyggliga förnimmelsen av att inte vara riktigt likadan.
Och vår skolkamrat dödad i ett fjärran krig
Är ej förvånad över att se oss vid dörren sin,
Och i en blandning av sorglöshet och förstämning
Pekar på pölarna i sin källarvåning.
Men vem kan lära sig dessa tankar av de närvarande
Då vi på morgonen befinner oss in i väggen marscherande


Vladimir Nabokov 1962
LPWJ svensk version 28/08/09

Vitnande Eld
http://www.poeter.se/viewBook.php?bookId=3639