I

Ibland nar jag
fortvivlar
tanker jag pa Oscar Wilde

Hur han vagrade ge upp
och trots allt
slutligen blev
tusenfaldigt mera hyllad
an de som foraktade
honom


II

Jag inforskaffar den snarast
en skraddarsydd tweedjacka,
eller en svart, i krossad sammet.
Jag ska bära den med kravatt, en kravattnal,
byxor som slutar strax nedanfor knana.
Vita knastrumpor och svarta blanka stovlar.

Och jag ska alltid hava en vit lilja i min brostficka, likt Oscar Wilde
jag ska bära edra brev
nara mitt
hjarta.


III

Mr Wilde
vill ni skynda er hit
jag har drabbats av den vanvettiga viljan
att likna eder
är rädd att ett visst
Dorianskt komplex har börjat förtära mitt innre

Vad säger ni Mr Wilde?
att ni inte är ansvarig för mina tillkortakommanden?
må så vara

men ni skulle väl
åtminstonde
kunna stanna
för ett glas
eller
två?

Utmärkt!

Då ska jag
förbereda
salongen
och ett sällskap
med synnerligen stora behov
av att chockeras