Sluter ögonen, måndag, nersjunken på en blå kontorsstol.

Tillbaka i verkligheten. Realtid. Dog jag i helgen?
Jag vet inte, kan aldrig bli riktigt säker. Men jag fann mitt Babylon, drack vin bland änglar, log bland moln. Åt av gudomliga kyssar, fick vingar och sov bland nakna drömmar.

Matad med extas.

Toner från livet, av livet, om dig. Dina ögon, händer och hjärta. Mina ögon, händer och hjärta. Mjukt inlindade, nerbäddade bland närhet och mod. Jag såg dig, du såg mig. En helg, nästan tre dagar. Tid och klockslag, frukost, lunch och middag. Fördelade, så lika.

Du och Jag.

Dog jag i helgen? Måste vara så, måste jag ha gjort. Jag badade bland änglar, skrattade bland skyar och stjärnglans. Sjöng oändliga sånger.
Dog jag i helgen? Ja! Tusen underbara gånger.


Vi ser på film, i min soffa.
Du vilar tungt, så mjukt, så innerligt mot mitt bröst. Vi delar lika, våra andetag. Du andas in mina, jag inhalerar dina. Två hjärtan dansar, smeker fram varmt kärleksfullt blod. Föder våra fingrar med gnistor, släcker vår törst med smil. Jag ler på dina läppar, du glöder på mina. Du är min omfamning, jag vill växa mil så mina armar ska räcka. Räcka till att håll om dig rätt, tillräckligt mycket. Jag vill växa mil, bli oändlig med dig.

Kan jag stanna här för alltid med dig?

Din kyss smeker min panna, varje kyss en egen sanning. En hemlighet, bara ämnad för mig. Jag lyssnar och ler, viskar tyst mina egna bekännelser.

En dag ska jag berätta dem för dig.

Jag ska bli en ny morgon med dig



Öppnar åter ögonen, måndag, vaknar upp från mina sköna souvenirer, dessa guldkorn från min helg med dig.