Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

På dansgolvet dansar desperata hjärtan

 

 

 

knäpper skjortan
kollar kragen
ett par fötter i lika många skor
sedan utgång till krogen

musiken dunkar
och sliskiga snubbar
med backslick ner till ändan
ber bartendern att hälla upp drinkar
med hippa och fräsiga namn
själv tar jag bara en stor stark
sedan är jag tyst
och drunknar i musiken

på dansgolvet dansar desperata hjärtan
dem vickar på rumpan och putar med sina läppar
lockar och sänder inviter
bjuder in till dans på vita lakan
men jag sitter kvar
är inte desperat, inte än
bara ensam

slickar salt i såren som svider
sura citroner på mina läppar
och tequilan blir ett vattenfall nerför strupen

jag står vid baren
plånboken gråter när jag dränker min smärta
en flicka viskar önskande i mitt öra
ord jag bara vill höra ifrån dig
egentligen

och jag skulle precis tacka nej
men alla blickar var så bedömande
brände i nacken
världens tyngd på mina axlar
fick mig att tveka och motvilligt acceptera
en vistelse i lustträdgården

jag mördade den natten
offret var mitt eget hjärta
för det gjorde så ont
när jag rörde denna flicka
precis som jag brukade röra dig
fast inte med samma känsla
jag hade ingen kärlek i fingertopparna

hon envisades om att ha lampan tänd
jag ville släcka ned allt ljus
ville inte se henne njuta
ville inte ge henne det
jag egentligen velat ge till dig

vid gryningen
precis innan ljusets inbrott
skrev jag en lapp
"Tack för en fin natt"
och sedan försvann jag bort

tårarna föll från mina ögon
en efter en på vägen hem
jag hade tillbringat natten och lekt kärlek
med någon som borde ha varit du

hemma slängde jag mig i sängen
kände mig så billig
så svag
inget kärlekssubstitut i världen
kan ta din plats
i mitt hjärta

för jag älskar
bara dig

 

 

 




Fri vers av Nicklas
Läst 585 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-09-30 00:24



Bookmark and Share


  little fairy
jag finner inga ord. så det blir bara två ord.. vacker & smärtsam
2009-10-13

  kärleks ängel
jag lider med dig!!!vackert
2009-09-30

  Lindsy
Jag vet inte vad jag ska skriva mer än klockrent.
Tror många känner igen sig i den här texten. Man tror att någon kan döva det man bär inuti, men oftast är denna någon bara en speciell.
Mycket bra skrivet
2009-09-30
  > Nästa text
< Föregående

Nicklas