Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vandra Ensam.

Glasbubblan omsluter mig
reducerar ljuden till ett rogivande brus
hjärtslag i mina öron

och jag vandrar ensam igen


Imma på glaset
andetagen rosslar
alla andra är täckta med dagg

och jag vandrar ensam igen


En värld där gravitationen slutade existera
Jag flyter i känslor och lyckorus
En värld okrossbar, en mental flykt

och ingen annan ser att jag vandrar ensam igen.




Fri vers av Hypnotica
Läst 376 gånger
Publicerad 2005-10-13 13:22



Bookmark and Share


  Nichlas
Vacker dikt =D
2005-10-13
  > Nästa text
< Föregående

Hypnotica
Hypnotica