fullmånenatten
kunde lika gärna vara mars
som oktober
vinden dånar i trädtopparna
molnskyar far förbi månen
och skuggorna löper över marken
ovetande om kalendertid
jag kunde lika gärna vara tjugo år
som sextiofem
i den här belysningen
om jag händelsevis
på min veranda
fann någon som var
på min våglängd
en sådan här fullmånenatt
men natten är ensam
och fårskinnet i hängfåtöljen är fuktigt
av de kalla höstregnen
jag höjer mitt glas mot månen
låter ljuset genomströmma mitt röda vin
och reflekteras
skål mångubbe säger jag
där ute hänger du din stenkoloss
och här sitter jag

vad ska vi göra åt saken
tycker du?