Censuren
Är en grinig gammal gubbe
Med gikt i både händer och fötter
Den enda som älskar honom
Är en grinig kärring som kallas
”normalia”

Censur och Normalia ingår ofta äktenskap
Där Censur får göra det som
Normalia inte kan men önskar
De förpestar livet för alla andra
De förpestar livet för de Fria
För de Lustfyllda, för de Udda
För Mångfalda, Mina, Era och många fler

Censur är för själen
Som att äta härsket fläsk
När man vet att det finns färskt
Att ta fram
Censur är som att ge någon
En gåva, ett paket, med mjältbrand

Censur är som att ta död
På själva livet
Censur är som de låter
I slutet av ordet