Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

oktober 2009




självömkans drottning, skulle det vara jag?

Varför gör det så ont


   - ändå? –


Din ryggtavla, din vackra


Som jag kröp nära


Och smekte med mina läppar


En gång


 


Kanske ser du saknaden i mina ögon


Varje gång du går


Kanske lider du med


Spillrorna av mig som jag kastar i din blick


Hela jag faller


Av längtan


Men allt är så halvhjärtat


Jämt


Intressant ibland.


Vad gör jag för fel?


Vad är det hos mig


Som bygger upp det där iskalla


Mellan värmevågorna?


Kasta sanningen på mig


Precis som du lovade


Förlös mig från min självömkan


Jag blir så trasig


När du inte kramar sönder mig


Ovetandes i hjärtat




Fri vers av Lindsy
Läst 181 gånger
Publicerad 2009-10-07 05:56



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lindsy
Lindsy