Din årsdag närmar sig
och jag vill så gärna ge dig något
Något så att du ska veta
men inte förstå

Men du behöver inte det du redan har
och allt det du behöver får jag inte ge dig
Så här står jag med ett kort
och din adress

Men hur vet jag att det når dina ögon först?
Hur kan jag någonsin försäkra
att mina ord inte skär ett rakbladsvasst snitt
rakt genom allt som är ert?

Jag höll nyss i ett kort
Kuvertet blåser nu fram
över trottoaren

Jag har kubikmeter av koldioxid omkring mig
och små iskristaller som biter i ögonvrårna
men syret sipprar alltid in
när våra röster möts i telefontrådarna

Men jag är livrädd för att hon ska svara först
Rädd för att väggarna ska kollapsa
och ert tak rasa in
Det sista jag vill är att rasera

Jag vill bara att du ska veta
att du betyder något

men aldrig förstå
hur mycket