Det gick en dag
och så ännu en
En vecka
och en månad
som blev två

Men det drogs ett decennium
Ett decennium av min själ
Innan blodet slutade brännas
Innan fötterna fortsatte framåt

Sedan kom en blinkning
en flyktig bris
Tanklösa läppar som nämnde ditt namn
och allt
föll
Alla timmar
alla dagar
veckor
och månader
Föll tillbaka ner
över sammanpressade ögon

Att förtränga tog en mansålder
men du återintog på en sekund
Spred din närvaro likt ett nervgift
genom artärer
lungor
lever
muskler

Frätte sönder
varje enskild cell