jag har agerat
och porträtterat
mig själv i pjäsen om mitt liv
inför tusentals tomma stolar
har jag stått ensam på scenen
där jag framfört mina
prologer, monologer, ensidiga dialoger
och slutligen epilogen
inför tomma läktare
utan åskådare

jag har spelat in delar av mitt liv i filmer
som ingen kommer att få se
och i kärkekens tema har jag skrivit så många sånger
men aldrig kommer någon få höra mig
när jag sjunger

jag har skrivit hundratals dikter
alla delar av mitt bräckliga hjärta
som flickor haft sönder

men nu har jag börjat tappa tron
på kärlek och romantik
på gastkramande mystik
jag finner längre ingen motivation
jag har slut på inspiration
min tank är tom på känslodrivande bensin

för det är väl ingen idé att älska
någon som inte älskar tillbaka
det är nog livets hårdaste läxa

men den dagen då jag är borta
när jag inte finns här mer
när min kärlek slutat att jaga
ditt åtråvärda hjärta

så hoppas jag att du minns ändå
alla drömmar vi delade med varandra
och jag hoppas att du inte ångrar dig
för det
vore alldeles försent då