Du väger nästan ingenting
trots att du bär på så mycket.
Jag kan sova på din svarta soffa;
du kan ge mig allt som är ditt.
Du kan ge mig det nu eller dö.

Harkla dig bakom din tidning
som om du vill säga något
och gör sedan inte det
av respekt. Eller skräck.
Jag är nöjd vilket som, Jeudon.

Det är perverst egentligen,
hur du ger dig själv till mig,
trots att jag förvägrar dig
att vara brevet under min penna;
att vara halsen under min kniv.

Jag frankerar dig med tungan
och sänder dig tillbaka till din fru.
Du säger nästan ingenting
trots att du bär på så mycket
och jag är nöjd vilket som.