Ni öppnar på helvetets port
Som om de vore något jag bort
Besöka för nåt som jag gjort
Men om jag ska in i den dörren
Och det säger jag, händer inte förrän
Jag blir en av er jävla sort


Och där i de moralistiska kvarteren
Som talar om kärlek till alla
Men det är inget man ser, än
Dock känner man hjärtan, så kalla

Och ni öppnar dörrn till den fan
Och tittar och gluttar och span
För ingen kan mer intressera
Än ni, som säger er tro mera
För ingen snackar mer om satan
Likt er slags ”Helgefossmoglorifiera”

Och nu står ni och håller upp dörren
Men jag går inte dit, förrän
Det är min tid för sånt där
Och först om Sankte Pär
Inte vill öppna på porten
För jag tror mer på han
Än på den sorten
Som ni är, i händerna på fan