Jag cyklade till stan i solsken
mitt hår, som min halsduk de
flaggade fladdrande för vinden...

Så gott!

Så närmade jag mig stan, ja torgplan
jag hör sorl och pladdrande och jag tänker
är det redan dags, har de öppnat!

Jo minsann, när jag kom runt om hörnet
till serveringen stod bord och stolar ute
och folk satt i den gassande varma solen
och drack kaffe och öl och på stolarna hängde
jackor, schalar och tröjor och luften fylldes av
allt glatt glam!

Och jag? Jag cyklade fram,
som en kalv på grönbete i hagen
jag blev helt av vårglädjen tagen...

Så jag cyklade hem igen nu skall jag gå med
min man en runda, det sägs ju att promenader
de är så sunda och efter ett tag blir man helt annorlunda!

Man blir den där smala ideala
men det tar tid att dit in till det gänget kvala...