Jag är så känslig
Jag har blivit skör

Som tunt porslin
Går alltför lätt i kras

Mina tårar rinner

Jag vet ibland
inte ens varför

Jag orkar inte
att du ryter

Jag känner hur det
skakar inne i mig

Sen kommer gråten,
den tysta gråten
som varken syns
eller hörs

Klumpen i min hals,
den nästan kväver mig

Jag minns, när du skrattade
och log, var gång du såg på mig

Idag är allt det borta

Bara minnet kvar
av det som var