Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Självkritisk dikt om vår reaktion till omvärlden


Vi ser men är blinda

Vi ser, men är blinda
när vi ser på nyheterna
Vi ser all sorts misär
Och beklagar och svär
men byter kanal
För något mer sevärt
Som en blinkning
Vi slår bort den misär
Och tragedi som är verklig
på andra sidan tv'ns skärm
Vi behöver inte bry oss
Det är inte vårt ansvar
Tragedierna kan utspela sig
600 mil bort bortom horisonten
Dem kan ske gatan nedanför
Vi behöver inte hjälpa
Vi kan känna sorg över eländet
Men på inga sätt och vis
behöva hjälpa till
Det är kanske mänskligt
Att blinka bort misär
Se på roligare program
Och tänka på oss själva först
Det är kanske så vi ämnades att vara
Men på något sätt det känns så fel
Att inte kunna hjälpa till eller vilja
På något sätt alls
Är vi blinda men ser ändå
Eller är vi bara blinda




Fri vers (Fri form) av Azaleth
Läst 242 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-04-19 13:18



Bookmark and Share


  Trädflickan
Jag tror vi ser men inte orkar.
Ibland har man fullt upp med att ta hand om sig själv och sitt liv. Och visst händer det tragedier och man önskar att man kunde hjälpa. Men hur? Och så bläddrar man vidare bland kanalerna. För man kan ju inte fastna där, i önskan om att hjälpa men inte kunna.
2010-04-21
  > Nästa text
< Föregående

Azaleth