jag har minskat i värde

nja..det är inte jag själv
som tycker det, men andra...

de jag trodde var mig
närmast

har plötsligt utan
förklarning slutat
höra av sig

besvikelse men

klart jag vet varför...


jag har ju brutit upp
från ett mycket
destruktivt förhållande
som tog all min livskraft

och nästintill förstörde
livet också för mina barn...

Men det är sådant man
ska stå ut med

om man ska vara
populär

i dessa kretsar

dessa människor
ser mig enbart som
någon som
alltför lättvindligt
ger upp något /någon
som i deras ögon var
helt perfekt!

Så perfekt att man
bara ville bort...

så perfekt att döden
och hatet kändes som
bättre vänner än
någon annan...

Nu

mår jag
tusen gånger bättre
men det är ändå
en lång väg kvar

så jag måste
strunta i dessa "vänner"
för att kunna gå vidare
helt och fullt

jag tänker inte
förklara varför
jag valde att gå

om de inte ens
anstränger sig för
att fråga
så tycker inte jag
att de ska få några
svar...

fel av mig eller?

Jag bryr mig
faktiskt inte!

Jag har som av en
underbar händelse
hittat nya vänner
där jag minst kunde ana!

de jag allra minst
trodde skulle ha
något att ge mig
har visat sig
vara de som i detta nu
stöttar mig till
hundra procent!

Det är så skönt
men klart man är
besviken på endel av
sina gamla vänner

tacksam ändå
att jag fick veta nu

och ännu mer tacksam
för mina nya
underbara vänner

som får mig att
inse att jag gör rätt

och är värdefull....

i alla fall...