och när ska vi
vara
så darrande nakna

så sköra och mjuka
så fulla av mod

att vi får tiden att stanna
och månen att le
solen att lysa
och flugor att surra

knoppar att våra

så att vi dansar
bland blomblad
på böljande ängar

och lyfter och stiger
mot blånande mål



bli kvar
bli kvar
i den outhärdliga

längtan

tills huden


brister