Vete tusan om det bara är jag som känner mig otillräcklig varje gång jag är inne på facebook. Andra skriver om allt de gör;
"Nu borstar jag tänderna"
"Nu äter jag"
"Nu skriver jag på facebook!"
Jag försökte det en gång... och vet inte riktigt vad det var men allt jag kunde få fram var att jag klippt håret och höll på att städa mitt rum. Det var allt. På tre veckor.

Dessutom alla vänner alla andra har och hur totala främlingar addar mig som deras vän trots att jag inte känner dem. Antagligen är det därför jag bara har dryga 20 vänner medan resten trycker på 200. Och det är inget fel med det, men jag känner mig bara så asocial och töntig för att jag inte ägnar facebook större uppmärksamhet och försöker värva så många vänner som möjligt till min sida. Men intresset saknas och jag minns knappt varför jag har facebook. Antagligen grupptryck då alla andra har det.

Hittills har jag visserligen fått kontakt med en gammal vän och minst 100 e-mail från facebook som berättar vad som händer med mina vänner och vad de skriver på facebook. Om jag ville veta allt i deras vardag skulle jag läsa på facebook, eller deras blogg.

Det fanns något för länge, länge sedan som hette Privatliv. En sak som sedan länge har gått förlorad efter att ha drunknat i alla bloggar.
Visst finns det kanske nån som bryr sig om ifall du köpte en ny tröja idag. Skriv då en biografi och bespara resten av världen.