jag önskar jag kunde påstå att du var borta för alltid
men vi båda vet hur det slutar
vi vet att sanden aldrig kommer ta slut
att molnen alltid kommer vara vita
och jag kan inte ge fan i dina

du får som du vill
jag går min väg utan att titta tillbaka
men att gå ifrån dig är som att gå på ett rullband
såfort jag tappar fokus rullar jag bakåt
tillbaka till dig och ditt hår

men trots att dina bröst är vackrare än stränder
trots att jag trivs bättre mot ditt skinn än i mitt eget
och trots att din röst är bättre än musik
är vi båda hopplöst medvetna om vad som måste hända

så du får som du vill
vad du sa att du ville
jag går min väg utan att titta tillbaka
och hoppas du slår av strömmen