"och min dotter talte sanningar"

dina meningar i en icke diskussion, endast svar i och med att du mailar mig trots allt din
anti
mot
mig

ja, det är bättre att ta bort än att bli ledsen varje gång, bättre att ta bort
än att förgöra det fina som var

nej, jag skojar ej - det som var är kvar
ock även om annat sjunger

fråga i du-from för inga jag överlevde lavan; 
i vad ser du elakhet
du är den enda jag inte ens tänkt irritation om
du upplever likheter

som påminner

 
vad
inte ens relevant

och jag önskar ej veta
ej heller söka orsak däruti

jag har inga tyck eller irriterande känslor
angående dig angående skapad storm

hur kunna med alltid lyssnande öra
efter rytmer

"det"/"du" som person, ligger inte på det planet
ens för mig
och din kraft är oförmögen söka svar
bland sång i oförvanskad form med svävande
snäva
glidningar

se det som en komplimang
rakt från ett hjärta som inte ens vet något alls

om dig ditt du och det du lever nu
endast känning av länge

förmultnad sorg en borg av mossad träldom
och nej, inga femsinnens upplevelser i detta fysiska liv

eller mail, som i dagens tid är snörande halssnara

konstiga beteenden från oss bägge
och ja, din syn är

evig attack och brinnande låga

endast tid
kan överbrygga
det bortomvarande bandet jag menar

en gång bundit alltid bundet

och om skräck
ja, här hos mig

pain in the as för dig
ditt avgörande, och jag förstår mer än du anar

min närvaro må vara en pain in the as i din upplevelse
erfarenheter säger att vi har

likadana vägar
i många skogar där tuvor söker fröjd
vila och lek bland
nöjd avslappnad gläjde

att jag var i min värld
är att beklaga men förutom mina ord
och rädsla för att falla
ifrån helt

var du enda orsaken

bland väsen
att jag alls
kom tillbaka för att ta nästa

steg

och du står ännu i vägen
sägen
som om spunnen du är

gör mig fri
sno dig ur du djur

tvinnat tvång av tvekamp

tvär

"och hon talte mer sanningar ur sitt icke
fasad-ade liv"

känner endast länge buren samtidig förståelse
där dagens verklighet är föga giltig
som orsak

så oavsett nuvarande tyck och gnissel så har du alltid
mitt bakomvarande stöd
och det trots att jag inte

accepterar identietsförvanskningar

där är du
unik

som den första och så ock
den ende

som talat ilskor utan fasad