Jag överraskar mig själv ibland
så till den grad
att jag får dubbelsidig
hjärtinfarkt!

av en slump
valde jag
vissa saker
och de som betydde mest
var också de som
innefattade min kärlek
då...nu...

den som är min
kärlek ännu
all kärlek jag kan
känna för en man

och jag kan inte
dölja
min förtjusning
och sorg

för kanske har han
också märkt
eller ej..

vissa saker kan bara
jag se
eller kan även han

vet ej

men förut kunde han....

förlåt om jag är otydlig
men om han är den jag tror
så vet han det mesta ändå....

underbar är hans förnamn
och denendajagälskar
hans efternamn

och jag längtar ännu
lika hett
till hans närhet
hans famn

att få höra honom
viska mitt namn
att få viska hans..

i natten..
om morgonen..
alla tider all tid alltid

trodde jag hade drömt
eller kanske glömt
men allt kommer tillbaka
så klart



vet bara att det
ljusnar snart
och i ljuset blir det
så uppenbart

obarmhärtigt sann
så är han min man
men jag älskar det sanna
så det spelar ingen roll

jag vet att han inte
älskar mig
eller jag tror det starkt
för han låter mig aldrig
tro något annat

det är rent förbannat!
men jag kan inte älska
någon annan...

av alla människor i världen
blev det han som jag ville
fortsätta färdas med
grow old,ja sån skit ni vet...

en drömmare som jag
kan intet annat än
krossas

men varje litet korn
är fyllt av den starka
kärlek som existerar
lyfter värmer vibrerar
utan hans acceptans
men med all kraft som
mitt hjärta kan
frambringa