I skogsbrynet
ruttnade ett litet skjul
Han som byggde det
var död sedan många år

Så länge taket fanns kvar
höll det sig någorlunda
men när regnet tog sig in
och snön bröt sönder
de sista plankorna
gick förödelsen fort

Spismuren fanns kvar ett tag
den rasade ihop
till en stenhög
omgiven av några hjul
och maskindelar

men snart tyckte man
att det var bäst att röja bort
de sista resterna
för det var ju ändå skogen
som skulle ta över