¤

Jag är synsk, sa han, och du tror du är osynlig men du är avslöjad.

snubblade sen över trottarkanten
tappade mobilen i avloppsbrunnens gallerförsedda gap
tjutande över trafikverket och stenläggande grovarbetare

svärande ramsor om orättvisor
medan jag undrade om det fanns mer gurkmajonäs
till korven

Jag är avslöjad, sa jag, och du är redan nu

ett minne blott och knappas det

slit mig med hälsan och skriv mig sms om din korv
som kallnade för en inbillad min

slit mig avigt elakt fram till ljusets heligaste adress
skriv mig sjung mig skulptera mig

förvräng mig mina drömmars genvägar och du
ska se att de landar som oasfalterade atuostrador
i din mos

ja använd mig sen som dartens bullseye vid minsta möjliga tristess
så vänds min karma åter

och aldrig mer vi behöver mötas, nej

Jag är avslöjad, sa jag, och redo att gå

ridån
den kan ligga som gosetrasans tröst
när du senare undrar om tystnaden har en röst
som ekar emot gråcementens gallerförsedda vår

för att sommaren föregår höst
för att enbart bekräfta din rädslas bröst

jag tror du förstår nu

Jag är synsk, sa du

så

slit mig du slit mig itu och avslöja allt
min åker var varm när du nöjt plöjde din asfalt

och gurmajonnäsen var god

så god
att din syn vändes
mot eget salt

¤