Med dig finns inga försvar
Som censurerar mitt jag
Med dig känns det så bra
Och nu är jag avslöjad
Utan skyddsväst. Oförställd

Liksom en blomma öppnar sig på våren
har mitt hjärta slagit ut
Likt en växt som söker sig mot ljuset
Växer jag mot dig
Lägger armarna om dina axlar

I frånvaron av din närhet
är tillvaron beskuren
Vardagen går vidare
Men min längtan finns inuti
I labyrinten finns ett vi

Utan skyddsväst. Den är överflödig nu
Likt en orm som ömsar skinn
Blir jag avklädd och lämnar mina kläder
På marken där jag ser ett par fotspår
I vilka mina fötter passar in

Och jag vet att jag älskar dig