Mamma så var vi här igen!!
Det är dags för mig att ställa frågor du aldrig kommer att svara på.

men jag ställer dom för ordens skull, att dom får komma ut
och kanske kan det ge mig i alla fall en lättnad av att få ut dom ur mitt huvud.

Hur kom det sig att du blundade dom nätter jag fick besök?
eller dom dagar då jag inte ville gå hem från mina vänner.?

Kan du säga att du inget visste fastän jag lämnade en lapp på bordet
där jag bad om hjälp?

Du slängde lappen i soporna och vägrade kommentera den
Vad tänkte du då?

Kan det vara så att du helt enkelt bara ville vara ifred själv
och att jag fick ta din roll?

och hur kommer det sig frågar jag mig
att jag fortfarande kallar dig mamma??