han berättade A
men inte B
ändå vet jag vad som
kommer att ske

och det gör mig
förtvivlad
vill ju ingen så illa
och fast det inte är
mitt fel
så gråter jag stilla

och funderar och tänker
på tider som var
när sjukdom ej störde
och kärlek fanns kvar

han ska veta att jag önskar
åren tillbaka
då allting var ljust och vi
stod stolta och raka

av kärleksfyllda hjärtan
nära ljuvlig bristning
men nu är det dött
och jag hör blott en viskning

om livet och döden
och vet att det blir så
men vad jag vet ska jag förtiga
medans allt flyter på...