minnen är som tidvattnet

the Tide is in
sköljer över mina stränder och bär
med sig
trasigt snäckskal drunknade hästar
vrakgods rosor
slungar en vägg av glasgrönt 
emot platsen där jag står

det gör ont
salt i mina ögon
järnkramp om min bröstkorg
jag vill falla
men står upprätt mitt i svallet
vet
med ingen kan jag dela
minneshavets skördar
somt var gott
är saknat
somt vill jag att djupen ska bevara

tidvattnet ska ta mig med sig
ut och bort