likt den ruvande ripan i skydd mot faror kläcks ett nytt år med drömmar om liv


frihetskänslan som att barfota vandra i sanden mot vattenbrynet


känslan av frihet som när naken simmar ut för att möta månens sken


längtan att se mot stjärnorna liggandes på rygg med tystnaden som enda röst


lugnet som värmer själen likt ett nyfött barn som sover i sin spjälsäng av mättad mage


se uppåt


sträck armarna rakt upp och känn hur det enda som då går är att le och bli glad ?


fast hur skulle det se ut om alla gick så


vi skulle vart fall få en glad jord av människor och är det då viktigare att se ut på ett visst sätt ?