Ja, jag vill tro att den kan få en, att göra de mest konstiga saker ibland, för när man sen bara vaknar upp ifrån den
ledsen, och sorgsen, och besviken,
och bara ser tillbaka på den
så vill man ju knappt tro på att det är sant
för har jag verkligen gjort allt det där bara för att vinna hennes hjärta, när hon ändå inte sen gav mig någonting annat, än en oerhörd smärta
Så hur kunde jag nu, bara vara så blind
Ja, så hur kunde jag nu bara tycka om hennes, så ljuvliga smekningar, emot min nu, så röda kind
Nä, så ärligt talat, så fattar jag ingenting
Så hur kunde jag nu bara öppna mig för henne, och släppa in henne innanför, min annars, så väl bevakade grind
till min själ
Hm?

Jo, jag vill tro på kärleken, så tro inget annat
Men varje gång som den bara går åt helvete, så står jag bara där åter igen för mig själv, arg och ensam
och känner mig inget annat, än smått förbannad
med den där vanliga tanken
Där så vart jag lurad igen, så nu undrar jag bara när jag ska lära mig lite mer
om den nu så goda
men ändå så förediska kärleken
Den som man nästan bara tar för givet många gånger, att den bara ska vara, ens bästa vän…

Ken Cassel
12/2-2011.