Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Han sa till henne


Min kärlek till dig har inga begränsningar

Och hur skulle den nu bara kunna ha det, då du och jag, som oftast bara har samma slags känningar
om allting och ingenting
och när allt bara kommer omkring
Något slags deja vu!
För kommer du ihåg?
Kommer du ihåg den där gången, när vi två bara var tillsammans på min lillstora segelbåt
därute på det så öppna havet
och då vi två bara var riktigt illa ute, och bara nära på att trilla pin
Ja, då seglet på båten min, bara blåste sönder hur enkelt som helst av de då, så hårda vindarna
men då vi två ändå bara var så pass smarta, och kom på samma ide precis samtidigt
Och då vi bara tog ett gäng av dina, så vackra och förtjusande klänningar
nere ifrån skuffen
och gjorde oss en ny provisorisk segelduk av de alla
Ja, så att vi två precis bara lyckades ta oss bort ifrån de där så hemska bränningarna
som låg där, så långt borta, med ändå så nära kusten
och de så förediska klipporna…

Kommer du ihåg?

Ja, det är klart att jag kommer ihåg, och kommer aldrig att glömma, svarar hon då
med ett stort och glatt, litet leende…

Ken Cassel
8/4-2011.




Fri vers av Ken Cassel
Läst 269 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2011-04-08 20:41



Bookmark and Share


  Ninananonia VIP
Fint Ken! :)
2011-04-08
  > Nästa text
< Föregående

Ken Cassel