När man väl bestämmer sej
När man kommit dithän
Så är det bara en sak man ångrar
Nej förlåt två saker

Först ettan, att man ö h t gängade, giftade sej
Lät sej själsligt förgiftas
Och när man nu ändå ”gjort just det”

Så är det tvåan
Att man inte flyttat förr
Och man undrar vad man såg i denna

Faktiskt numer sorgset, sorgliga själ
Som mer och mer låter som en osmörjd dörr
På ett numer rätt slitet och fult gångjärn

Där varje öppning och stängning är en pina
Såvitt det inte är besök hemma eller ”möte ute”
DÅ är det osmorda som bortblåst tills åskådaren eller åskådarna

Är utom syn och hörhåll, då kan de komma sura kommentarer igen
Långt från det de sa nyss, med ett leende
Falskhetens ansikte, fy fasen vad jag avskyr falskhet