Jag vandrar under månens milda sken,

med fötterna mot sanden

En vind för sakta minnen till mig,

på min vandring utmed stranden ...

Jag minns dina ögon,

värmen och tillfället när du sången gav mig

Varje gång jag hör den eller spelar den,

så minner den om dig ...

Kärleken var svindlande den gången,

men allting gick för fort

Jag var för ung, rädslan fångade hjärtat,

det blev ej som det bort ...

Snabb att hitta någon annan,

du gifte dig rätt snart, trots att kärleken fanns kvar

Du kämpade tappert,

men kärlekslöshet och sjukdom, var allt som var ...

Du somnade så stilla,

när sol gått ner och nattens stjärnor glimma

Tårar faller såsom regnet,

jag hör sången, i nattens sena timma ...

Jag saknar dig

© La Magnólia