Och bland månsken, natt och nejd ska vi tills tiden tar slut dansa tillsammans. I cirklar ska våra kroppar bära oss – lätt bland vindilarnas tunga rörelser och till ljudet av aspträdens löv som flyktigt darrar i stormarna.

Vi ska andas snabbt bland åskans vilda explosioner och regnets snabba fall, och om håret limmar sig fast vid våra snövita kinder och etsar sig fast i ögonfransar, näsvingar och allt som hör till, ska vi bara snurra snabbare.