Iskalla blå ögon som är så djupa att det tar ett tag innan man inser att blicken är tom. Djup men ändå tom, hur fungerar det? Ett likgiltigt leende som tillsammans med ögonen blir grått, sådär tråkigt att man inte lägger märke till det. Slitet hår som för tillfället är tovigt, rufsig, tråkigt och allt som är hemskt. Färglös hud och allt som är fel fel fel.

Vem är hon? Vem är denna genomskinliga människa? Personlighet på noll och hennes skratt dog för ett bra tag sedan. Det tar ett tag, ett ganska bra tag innan hon inser att hon tittar sig i spelgen, att den där bortglömda människan är hon. Hon vet ju inte vem hon är längre.