Vi vaknar i åska och torrgråt
och regnets krafsande mot fönsterrutorna
jag håller en kopp te mellan händerna
det är kvävande, gapande rött
och du slår dig i tinningen med min ena hand
säger, inga fler sår nu, inga blåmärken
teet över din mammas lakan
skuggorna som spirar ur tapeten
tystnaden som rinner genom persiennerna
och du säger
inte mer nu
och fönstret står öppet
och vägdammet i regnet och hur det doftar
och midsommarblomster, åkersenap, hundkäx