Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Lyxproblem men ändå en sorg...


För stort (2011)


Har allt, men det känns så bortkastat
här finns inte mycket liv, bara verksamhet
det var ju aldrig menat så, bara för mig
här skulle vara energi och ständig rörelse

Ändå så står ovanvåningen ständigt tom
en paradox i den bostadsbrist som råder
men när de andra kom in, uppstod ständigt kaos
inte hållbart, så det var tvunget att upphöra

Tror till slut att jag flyr min skapelse
för att hitta tillbaka till mitt rätta hem
det som är samklang med, den son av naturen
som jag föddes att vara i denna värld

För mitt rätta käll, är nog snarast en koja
om än lite utvecklad sedan mina barnaår
något rätt mycket mindre och hanterbart
som slår i samma takt som mitt hjärta




Fri vers av Järnkatten
Läst 200 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2011-06-15 19:45



Bookmark and Share


  Anna*
O, ja! Det viktigaste är att leva i enlighet med sitt hjärta och du har ett stort sådant!
2011-06-18

  Anira
Så sant...
Allt som behövs finns i din hand
det du behöver finns inom

Man kan fortfarande äga
så länge det inte äger oss

Friheten att inte ha för många måsten
för att känna friheten i sitt hjärta

Du har en vacker insikt
2011-06-15

  La Magnólia VIP
Det låter som en skön känsla .. leva i samklang med naturen ... Jag tror man är lyckligast då .. utan allt överflöd som mest bara tar tid ...
2011-06-15

  Eva Akinvall (emca~vargkvinnan)
..Mmm fint...! Tillbaka till naturen...? En koja i skogen..., har jag ofta drömt om... (men skulle nog egentligen bli besvärligt i längden med alla smådjur som kan komma på besök..:), men man kan ju bli kompis med dem förstås..! Stora djur är ju lite bättre, vargar o så t ex)
2011-06-15
  > Nästa text
< Föregående

Järnkatten
Järnkatten