intrasslad i vinterkläder funderande långt bort från världen och så stod


du där framför jag
tänkte gud
först och sedan hjälp
jag
hartappatröstenmenärdetverkligen

är det verkligen

verkligen du

hon
sa du
är vuxen nu en annan nu kanske kall och jag brann



upp ville ta av tröjor värma bort snön från torget hålla fram mina händer tina
alla istappar trolla bort dimman när vi andas blunda
och berätta att jag är våren jag är barnen i parken som springer med
blommor mellan tårna om sommarn jag är fjällsjön och oblyga
nakenbadare den nyfikna kattungen svalan som dansar i vinden jag

har aldrig vuxit upp men aldrig varit liten





alltid
fångat marken innan kinden skrapat asfalt gömt flaskor ljugit och låtsas jag
kanske inte log

då



skåpen i köket var höga och spisen för svår att förstå och maten blev
bränd men vi
åt den ändå

det var hårt och jag kanske inte log


blev stor


alldeles för fort
späd och klen



och idag

kanske jag inte log











och så stod du där
nervös men underbar medan livet for förbi
kan nästan dö nu tänkte jag






men kyss mig först