Då solen stiger hetskön
över höstens sista gröna gyllne
brandgula dödbruna livröda lövträd
och bergen skymmer ännu skymslorna och husen
gistna väggar vädrar dagstrött frost
det är katthöst, regn i pälsen, morrhår vädrar
myrdimma, kärrstarr, grävlingsgrytets
nyligen somnade invånare med nosarna mot jorden
och ungbjörkarnas stammar som lyktstolpar
dem de släckte ned här, åratal ifrån
kalhyggen milsvida vandrande, stubbar på stubbar
mönjeröda snittytor, fjällbleka näverrullar
björkcancer, små uppochnervända kråkbon
svikten i spängerna, myrens bronsvatten
och bråddjupet i årsringarna
att tid har gått, men just här
inte längre passerar