Av fuktiga ögon möts jag

sänkta axlars djup

varje timme med dig, varje dag

på väg mot dina tårars stup

Så möter jag din blick tveksamt

jag hör hur du gråter

men din rygg visar mig vant

att mäns sorg inte låter

jag somnar

till slut frustrerad

jag somnar sviken

du andas in och domnar

i mina armar för alltid besviken

för alltid själsligt kremerad

inga ursäkter kan längre köpa dig glad

ingen av våra röster hörs

"älska mig", du bad

men jag kan inte längre andas, mitt inre förstörs

Mina ord sväljs glupskt av dina tårar

Dina fuktiga ögon

fårar

mitt ansikte

Tyst i kudden bäddar du in dina tårars sorg

och jag

ser billyktors lampor vandra

över vårt lilla torg

Natten passerar de som vill

Morgonen gryr för de som fortfarande andas

Dina tårar ekar tyst i rummet