Åh, denna förbannade sfär av missnöje
Detta fält av kyla och grovsalt jag barfota beträtt
faller
dagen gryr
Ytan vid horisonten
Ovanför och över

Ett tusen skepp kan sjunka
Ett ögonblick och borta
Och städerna kan rasa
Som höstlöv över frost
Pangea morrar under mina fötter
Då jag stjäl hans älskarinna
i ljuset av en tändarflamma

Luften ovanför mitt huvud är fylld,
Osammanhängande
Och vi är fulla,
oregerliga