Du skriver om kärlek, så galant
Som en reseboksskildring
En fakta bok
Men du beter dej som om
Den inte fanns annat än i en mening
Ett stycke ett kapitel
I den bok och den erfarenhet du besitter
Verkar rakt på tok

Så allt som du skriver verkar så sant
Men när det kommer till allt i slutet
Och i verkliga livet
Så är det som om du själv hört om det på twitter
Så är allt så uppgivet
Och det blir som en films slut
Med texter och namn som flimrar
När allt tonas ner och blir mörkt och svart
Och i verkligheten så tänds dimrar

Alla reser sej och går som en enda därifrån
Då när kärleken blir, som ett hån
Då sitter du kvar där som ett överblivet
Hyvelspån
och får inte vara me
för att sen åter sopas bort
säg mej ska vi inte ändra, på de
För livet är alltför kort