Det finns en helighet
och onåbarhet
som jag möter vart tionde år

Du, kvinna
en älva eller ängel
som tar mig med ditt leende
och kastar ögonen
mot bräcklighetens djup

vacklande ned på knä
där längtan och sorgen
blir en bastion
av järnkaminer

sedan försvinner du
som dimman och sommarflugan
i frostens hår

snart åker jag nedåt
i en kälke mot färjan

Står du där då?
om tio tigande år